Månad: januari 2018 (sida 1 av 3)

Kort summering..

  • Ski Team Novo Nordisk.

Ett fantastiskt gäng vi fått arbeta med här under 4 dagar och tyvärr under hela den tiden har jag varit sjuk. Feber, extrem halsbränna och hosta har plågat mig under dessa dagar. Försökt hålla humöret uppe och göra jobbet. Men med sömnlösa nätter av all hosta som får mig att vika sig dubbelt, var svårt.

Kommer inte ihåg sist jag var så här dålig, varit brutalt och jag har varit långt ifrån egentligen arbetsbar. Men ville inte vika ner mer, de alla har en värre sjukdom än vad jag hade och jag vill fortsatt leverera det som var sagt.  Visst har vi fått kompromissat lite, för te.x som på lördagen under tävlingen var jag tvungen att lägga mig ner ibland och hämta andan. Med luftvägar som var nedsatta, hosta och feber, var det en utmaning utan dess like att klara av dagens plan.

Iallafall, nu ska vi inte klaga bara. Jag är smått på bättringsvägen, tuggat otaliga ipren och halstabletter de senaste dagarna för att nu kännas lite bättre. Hostan är kvar, men avtagit något. Ska prata med Bryntesson också ikväll, om hur vi går vidare nu efter helgen.

Även redigerar jag lite film för Svenska Rallyt & Ski Classics, så den här helgen har verkligen visat en annan sida av eget företagande. Men, men, what to do och det är bara göra det bästa man kan.

Hoppas återkoppla snart igen med lite mer bilder och historier, men är orkeslös och inte käkat ordentlig mat sedan i tisdags.. Så vi får se när jag kommer tillbaka.

Kuckelimuck medicin skulle jag behöva!
T-W

Sjuk..!

  • ”Pølsa” I målfållan efter Diagonela.

Har inga bilder från dagen klara och därför väljer denna bild från Diagonela. Jag har blivit sjuk, feber, halsont och allmänt lidande.

Inte kaxig och fryser mycket, inte kul någonstans och jag måste jobba. Jag viker mig inte för det, utan får kämpa på med de bästa förutsättningarna jag kan.

Vi får se när jag kan uppdatera med lite bilder o dylikt, men måste blir friskare först.

Krya på mig!

T-W

 

10MILA i Nynäshamn

  • Bild från målgång 2017 där Tove Alexandersson triumfera in som segrande klubb.

Jag kan gladeligen presentera 10MILA i Nynäshamn som inbokat uppdrag. Tävlingen kommer gå av 28-29 April och en spännande utmaning väntar. Under 2017 var jag på plats och styrde livesändningen i olika pass som kameraman. Jag blev utsatt på olika tider och positioner, gillar adrenalinet som slår när man hör i radion att man är live och ens bilder från kameran går ut i sändning. Så jag hade starkt intresse att komma tillbaka 2018 och givetvis med utveckling av uppdraget.

Så därför efter lite planering, så har vi kommit överens om att T-W MEDIA kommer styra ENG-Kameran, det är en av huvudkamerorna som kommer gå trådlöst och tillsammans med Mårten Frendelius har vi lite fria tyglar tillsammans. Vi kommer kunna röra oss mer fritt, vara öppna för spontana idéer och kreativa småreportage som kan tankas in i livesändningen som pågår hela dygnet. Så ja, precis. Mitt pass är 23h, givetvis med lite vila och mat. Men i stort sett kommer jag vara igång konstant med kameran i högsta hugg och tillsammans med Mårten leta nästa reportage.

Jag var intresserad direkt av uppdraget, hellre att man kör stenhårt och har en kamera/uppgift att fokusera på. Visst var det roligt och spännande att köra som ifjol, men lite tôligt att ta en paus mitt på dagen och vänta in nästa pass. Då är det bättre att köra på stenhårt istället 😉

Kommer att åka över till Nynäshamn på fredagen 27/4 och stanna till måndag 30/4. Kände att det är vettigt sova ”ruset av sig” efter ha arbetat hela dygnet. Högst troligen kommer jag ta flyg över och hem. Smidigt! Utmanande, spännande och roligt uppdrag, precis som det ska va och jag ser fram emot 10MILA.

”T-W till kontrollrummet kom”

T-W

Bakslag..

  • 08:40 – inga konstigheter och allt såg ljust ut.

Hade vaknat redan vid 06 och var klarvaken, man är väl inne i rutinen må jag tro. Lite halv orolig sömn och sen ankomst till sängen kvällen innan, men kände mig ändå pigg och det flöt på bra under morgonen.

Packade bilen, tog en selfie och svängde ut på 45:an mot Östersund. Började känna lite riv i halsen, men några kaffekoppar som tröst på det var det inga konstigheter och försvann så småningom. I höjd med Malung började jag ana oro, jag hade stolsvärme och 23°c i kupén men frös fortsatt. Strax efter Mora började h-vetet.

Jag frös, fick ont i huvudet och fick stanna för energi-påfyll. Inte illamående, men skallebank hade jag och konstig nog, var det bekvämast bakom ratten och inte inne i kiosken. Fortsatte min resa, gick saktare o saktare i bilen då jag inte ville riskera något. Så ca 6h senare ankom jag till Östersund, trött, sliten och inte värst till mods bar jag in alla grejer och hoppade i sängen i lägenheten jag hyr.

Där har jag blivit liggandes, tagit 2 ipren och druckit lite cola, that’s it for today som lunch. Har verkligen inte tid att bli sjuk, förhoppningsvis är detta bara ett kort bakslag efter mina senaste dygn och jag är på banan igen imorgon. Inget jobb idag i Östersund, så det är lugnande och kan ladda för imorgon.

Har ändå jobbat lite med fakturor, offert och mejlande nu på kvällen. Men så mycket mer än så, blir det ej idag och snart ska jag hoppa i duschen.

Vi återkommer igen på Fredag  och hoppas allt är bra då. Imorgon tidsinställer jag en presentation av uppdrag som jag redan skrivit och fokuserar på att bli frisk till 100%.

*host host!

T-W

Back to reality!

  • Erik Wickström och jag under intervjuerna för Sveriges Radio.

Hemkomsten igår var magisk, så underbart att komma inom dörren och finna sig till sin egna underbara säng. Visst rassla väl lite i packningen, små ångest att ta hand om allt och de var en bit över 35kg att bita i.. Men blev inte mycket gjort, duschade och la mig i stort sett.

Vaknade ganska tidigt, fick en kanonstart med att sorterade alla grejer, startade en tvätt och svarade på några mejl. Frukost i magen och snö utanför fönstret, jag var sugen på lite is rally och bestämde mig för att ta kurs mot Vassjön.

  • Volvoracing tog sig några varv iallafall 🙂

Raggarbilen till 740 sladdade runt på isen några varv och fick lite adrenalinkickar. Härligt att hinna leka av sig lite och man kan ju inget annat än älska vintern såna här stunder. Dock så är jag ingen Petter Solberg riktigt än, så blev en 180-gradare och in i vallen. Suck.. Efter lite skottande, stånkande och otaligt många försök, gav jag upp. Turen var dock på min sida idag och Roland var där för att skotta banan. En bekant sen tidigare, så han gav mig en liten knuff och vi var på banan igen 😀

Dock så började isen bli lite fuktig av det milda vädret och jag åkte hemåt igen.

  • På’t igen med packningen.

Glömde trycka publicera, så fyller på lite igen 🙂 Iallafall, packningen är ompackad och tvätten kirrad. Klockan har precis passerat 20:00, det blir o försöka fixa något mat, fortsätta packa och sista förberedelserna med all kamerautrustning! Planerat filmkväll i soffan jag, den verkar va pasé och inte bli av, så kan de bli när det är busy 😉

Imorgon sover jag iallafall ut till 08 och reser så småningom mot Östersund utan stress, telefonmöte bokat i bilen och crusiar sakta men säkert upp mot Jämtland än en gång. Vi hörs folkens!

På’t igen då!

T-W

Mina senaste timmar..

  • The great big start 🙂

Ja efter några händelser och komplikationer så kommer äntligen inlägget som förklarar förseningen. Men först, lite bilder från La Diagonela!

  • Den slingrande ormen efter start!

  • En kyrka man passerade efter 2 mil.

  • Motionärsfokus på mina bilder idag.

  • Fantastiskt väder och vyer!

  • Fryser skägget så åker man rejält om sagt 😉

  • Sträck ut och utnyttja glidfasen!

  • Man blir aldrig för gammal för långlopp 🙂

  • Glädje i skidspåret 😀

  • Blicken framåt och mot målet, alltid!

Efter ha plåtat motionärer under loppet, åkte jag till målgången och tog emot elitens segrare. Påföljande med flertal intervjuer dels för TV och Sveriges radio, en hektisk tid efter loppet där åkarna vill åka till hotellet och flertal journalister som jagar dem! Efter alla intervjuer vad det dags att springa ner till TV-lastbilen för att överföra allt material och klippa intervjuerna.

Följde upp det direkt med att välja bilderna för ”Social Recap” och skulle skapa 1 minut summering av hela loppet. Med en råskuren 3-minutare sprang jag sen ner till Magnus för att redigera bilder och gå igenom vilka som ska gå för publicering. Kan ju nämna att det tas X-antal tusen bilder på en tävling, så vi hade en jäkla massa att gå igenom 😀

Fortsatte sedan hemma vid lägenheten med redigeringen, Magnus fick mina bilder och jag satte igång med filmen. Påtaglig stress, men hade ändå bra flow och hög koncentration. Jag & Magnus tävlade lite vem som blev först, hans +100 bilder eller min 1 min recap, så det var samtidigt triggande att jobba fortare 😉 Givetvis vann jag också, så det kändes extra bra, highfive.

  • Sortera utrustning.

Med film och bilder publicerade, var det dags att sortera och plocka ordning på all utrustning. Kanske inte ser så mycket ut, men den lilla röda väskan i mitten nederst innehåller över 15 prylar som ska sorteras, så det fanns och göra. Fått mycket kläder från Ski Classics och Bjørn Dæhlie så det var på håret att allt passade i väskan.  Men fick ihop det, mycket grejer blev det och dragkedjorna höll ihop.

  • Snön slutade aldrig att falla under natten.

  • Snöskottar-patrullen rycker ut 😀

Kopiöst mycket snö hade fallit och vi var insnöade i garaget. Magnus & jag letade fram skyfflar och bara o beta av uppfarten. Vi var lite småstressade också för vi ville iväg till fjället och snowboard åkandet vi planerat. Vi kom nämligen på dagen innan att vi måste ju åka snowboard i allt puder här, vi är ju ändå i St. Moritz och kan bara inte missa chansen att leka av sig uppe i bergen!

  • Shaun White & Magnus på toppen.

Utsikten var reglerad av dimma, kraftigt snöfall och jag hade skadat näsan innan jag kommit till liften 😀 Blev ett jack där, så kan de gå.. Iallafall, vi hyrde utrustning och köpte liftkort för 3h, billigt ställe de här Schweiz och vi fick lägga ut 1200:- var på det. Gulaschsoppa för 200:- var inte heller att glömma.. Men jäklar va kul det var! Nästan 2 år sedan man åkte snowboard och fruktansvärt roligt att åka puder. Fastna man så var det midjehöjd med snö och man åkte backarna ner med ett leende!

  • Gulaschsoppa och 2 koppar kaffe som paus.

  • Kring 3000möh var toppen på.

Benen värkte, ryggen fick träningsvärk och leendet var upp till öronen. Man åkte ner och bara njöt, skrattade och hade så jäkla roligt. Helt klart värt allt och vi försökte filma vårt äventyr så mycket vi kunde. Dock har jag kameran nedpackad i någon väska, så får inte in de bilderna här innan jag publicerar. Vi åkte iallafall våran tid, grymt nöjda efter åken, lämnade vi in vår utrustning efter lite krångel (siesta mitt på dagen tydligen vid uthyrningen) och tog oss mot boendet för utcheckning.

  • Dagen efter La Diagonela vid målgången.

När vi tankade bilen så passade jag på att träna lite tyska med damen i kiosken. Med knacklig förståelse började hon prata lavin och avstängd väg, nu blev det helt plötsligt skarpt allvar och slagit om i våran planering.

Efter klargörande på långsam tyska fick vi det bekräftat. En lavin hade gått över vägen som vi tänkt åka hem på, ingen genomkörning och de sprängde uppe i bergen för att få bort mer snö. SHIT! Det finns 2 vägar härifrån, den andra som nu blev plan b var över ett bergspass som är riktigt brant åt bägge håll och ett krav med 4×4 eller snökedjor på bilen. Min Ford behövde alltså snökedjor.

I panik fick vi leta runt i Zuoz efter snökedjor, grymt medflyt hade vi som fann dottern till ägaren av en verkstad. Ren slump egentligen att vi fann henne och kunde komma in i verkstan. Efter lite tolkande och mer tysktalande fick vi tag i ett par snökedjor och en snabblektion hur de skulle sättas på. Har gjort det förut, men alltid bra med en genomgång 🙂

  • Vägen över passet.

1,5h försenade lämnade vi Zuoz och satte kurs mot München. En blandning komplikationer med inlämningen av snowboard, nycklar, fixa snökedjor och så klart lavinen över vägen skapade denna försening. Visst hade vi inte åkt snowboard kanske det varit annorlunda, men lavinen var verkligen bordsvältaren och sen som satte största käppen i hjulet.

Iallafall, dunkade iväg mot passet jag inte minns namnet på och i botten var det stor kö med bilar som satte på snökedjor. Vi värderade o chansa från början utan snökedjor, men när vi såg alla som satte på kedjor vid botten, så var det nog rätt val ändå att köpa kedjor. De va inte billiga heller.. Så i den långa kön smackade vi på våra kedjor, vårat hastighet blev begränsad till 45km/h och jäkligt förargligt när bilar kör om. Fasiken finns de inte dubbdäck på bilarna här för 😀

Vi tog oss över passet långsamt med säkert, vi diskuterade än en gång om snökedjorna var rätt val och klura på om vi tatt oss över utan kedjorna. Väldigt svårt att veta, men vi träffade på några bilar som fastnat uppåt utan snökedjor, sen om de berodde på föraren eller de va halkigt var svårt att säga.

Färden fortsatte, i botten på andra sidan kastade vi av kedjorna i högsta hugg och kämpade för att nå autobahn så fort som möjligt. Inte lätt när det är kö och vi körde inte som dårar. Vi ska inte köra ihjäl oss för ett flyg. Väl på autobahn var det samma tänk, vi stod på hyfsat men samtidigt tanken säkerheten går först + köra lagligt. Frestande när tyskarna blåser förbi i 170 km/h dock.. Så i nästan 5h som bilfärden varade, var vi på helspänn, stressen var starkt påtagande och man kunde inte slappna av en sekund. Vi gick igenom både plan a, b & c med scenarion. GPS:en hjälpte oss med en uppskattad ankomst tid och det var verkligen på ”cheespucken” att vi skulle hinna. Ju närmare vi kom desto mer trodde vi på att vi skulle lyckas och började skratta lite åt situationen.

Det overkliga med att planet skulle va försenat skämtades lite om men vi vågade inte tro ens på den högst osannolika händelsen att vi skulle ha sån tur. Säkert 15 minuter efter vi pratat om det, fick jag ett sms om att flyger var försenat 35 minuter och helt plötsligt hade vi 1h tillgodo på flyget 😀 Ren eufori utbröt sig i bilen, det var inte sant och vi firade som det var VM-Guld! Vi fortsatte stå på i vägen och gjorde upp en plan hur vi skulle kasta in väskorna, sladda in bilen på Hertz och ta nytt löprekord på  en flygplats med väskor.

  • Mission failed.. suck.

På flygplatsen flög vi ur bilen, kastade om väskorna och sprang, verkligen sprang mot incheckningen. Fann ingen dator för incheckning och löpte vidare mot disken för att checka in mot personal. När vi kom fram var hallen helt tom, allt hopp, all tro, alla tankar, verkligen allt, allt försvann ur oss och vi såg att incheckningen stängt 15 minuter innan vi hann fram. Ingen flygplats personal ville vara hjälpsam och verkade mest sitta av sitt kvällspass utan att bry sig värst om omvärlden. Så jäkla surt att vi föll på målsnöret med minuter.

Hade vi bara sluppit den där lastbilen framför oss över passet, eller krånglet med lämna tillbaka utrustningen, eller ja allt egentligen som tar 15 min så hade vi fixat det trots lavinen. Nu tänkte man verkligen, f*n skulle vi chansat utan snökedjor?

Men what to do. Vi fick gå över till plan b och planet hade ju inte lyft ännu, så vi hade chans att skicka med en kille på flyget med bara handbagage. Det var dyra biljetter hem dagen efter, så vi hade ju ändå en plats på det flyget och dumt om både stannar kvar här för att resa dagen efter. Vi sprang tillbaka till bilen, började diskutera om vilken som ska stanna natten och vem som ska åka. Inte mycket spelrum för diskussion men ingen ville ju va den som lämnar kompisen kvar i Tyskland. Som ni ser på bilden ovanför, kan ni gissa vem som blev kvar i Tyskland.

Jag tyckte Magnus skulle åka hem då han har en bostad och barn att ta hand om. Det blev slumpen som fick avgöra och vi singlade slant om vem som skulle stanna. Hade jag kunnat fuskat på det, hade jag gjort det. För jag ville verkligen att Magnus skulle åka hem och jag stannar natten. Som ”tur” var, blev utfallet så att Magnus flög hem och jag stannade kvar.

Ett tråkigt slut på en krävande dag, lite halv ledsamt avsked att bli lämnad och försökte tänka positivt. Vi hade ändå gjort det vi kunde med den situationen vi sattes i. Absolut skulle man kunna gjort annorlunda, men vi fick ändrade förutsättningar som en käftsmäll och gjorde verkligen allt vi kunde för att ordna upp det.

Magnus skickade ett sms att han kom med flyget, sittandes på väskan utanför flygplatsen fick jag ett leende och glad ändå att vår plan b lyckades. Nu gällde det att överleva natten, hade verkligen 0% power kvar, bara att bita i det sura äpplet och checka in på ett hotell för natten. Ännu en dyr utgift, men än en gång, what to do.

  • Münchens flygplats välkomnade mig tidigt såhär vackert.

Så strax innan midnatt checkade jag in på hotellet. La över 1h på att gå igenom flyg, olika byten och kostnader. Ville inte att det skulle sticka iväg än mer kostnadsmässigt samtidigt man ville komma hem. Fick tag på ett par vettiga biljetter, packade om väskorna då jag nu även hade Magnus grejer och allt pyssel fortsatte fram till 02:00 på natten.

Sov iallafall väldigt skönt de 5h jag fick på hotellet. Skippade hotellfrukosten då jag värderade sömnen mer och köpt frukost under natten där på flygplatsen. Tog mig upp 07:00 efter ha vaknat innan larmet, guidade mig igenom flygplatsen och checkade in alla väskor ganska smidigt. Det var inte många gram på rätt sida om man säger så 😀

  • Äntligen på flyget hem.

Det var lätt snöfall i München när jag vaknade, tänkte inte mer på det och infann mig vid gaten i god tid. Väl där såg jag på info-tavlan att över 70% av alla avgångar stod som antingen Inställd eller försenad… Kom igen, varför gör vädret det här mot mig. Ingen hade svar på någonting och vi fick ingen information hur det skulle bli med vårat flyg.

Tiden gick och man gick runt i 2h med total ovisshet om hur det skulle bli. Gjorde matten i huvudet att mitt anknytande flyg i Köpenhamn skulle missas och fick ringa SAS för att kolla igenom en ny plan på lösning. Lite över 2h efter den officiella avfärden kunde vi äntligen gå ombord planet. Från ombordstigning till lyft tog det nästan 1h och ingen aning vad som pågick. Helt säker på att de gjorde det bästa för att lösa situationen i kontrollrummet, men var riktigt surt att sitta där och bara vänta.

Något som var positivt var att jag fått tag på prisvärda business class biljetter” så jag satt väldigt bekvämt och både mat o kaffe på flyget. Fick besked på flyget att de bokat om mig för Stockholm och jag skulle ha 20 minuter på mig till nästa flyg i Köpenhamn.  Det skulle bli stressigt, men jag skulle hinna, jag var mer orolig över våran packning och om den skulle bli överflyttad i tid eller om den skulle bli försenad än mer.

Så när jag väl äntligen landat och kommit till bagage bandet på Arlanda, stod jag med nervös blick på bandet och höll alla tummar o tår jag hade att våra väskor skulle dyka upp. Eufori när min väska kom som sista bag och båda våra bagage att klarat resan. Med delad lycka lämnade jag bandet, såg att andra passagerare stod fortsatt kvar och fått sitt bagage försenat/borta. Led med dom faktiskt.

Mötte upp Magnus på flygplatsen och lyckan var total. Fantastisk härlig känsla att få träffa han igen och att han hade med barnen med sig. Då kände jag att allt verkligen var värt det och vi hade lyckats med allt. När man tittar tillbaka på allt så är det med blandade känslor, men man kan ändå le åt det nu och det blev en bra historia att ta med sig framöver 🙂

Sitter nu på flyget mot Torsby, inte mycket som kan gå fel nu (peppar, peppar) och ska landa snart i Torsby. Blir inte så mycket mer än att bara kånka upp krypandes upp för trappen och in i lägenheten ikväll. Ta tag i allt imorgon och även försöka orka med vanliga livet imorgon med tvätt, sortering och ja allt. Tänkte också ut o sladda lite på isen om det går, det ser jag fram emot, måste leka av mig lite efter all denna pers senaste dygnet.

Så nu orkar jag inte skriva mer, knappt ni orkar läsa allt skulle jag tro och har ni kommit hit, har ni gjort det bra 😀 På Onsdag reser jag vidare mot Östersund och ett stort projekt med Novo Nordisk som har läger inför Vasaloppet. Kanske borta 1v men då har jag laddat om batterierna och är redo för full speed igen!

Over and out from the traveller!

T-W

 

 

 

 

 

 

 

Dagarna innan!

  • Bilen framskottat på morgonen.

Då ska vi se, tänkte återkoppla igen då jag nu fått en liten lucka med tid. Gått i ett verkligen, iallafall nu kör vi:

Gick upp 06:00 igår och ville köra så jag hade gott om tid. Hade tänkt åka vid 07:00 men fick börja med att skotta fram bilen 😀 Slutade aldrig att snöa under natten och det fortsatte ända fram till Schweiz. Ni kan se på bilden, till höger om min står en bil under snön.. Stackare..

  • Gjerdalen intervjuas.

Iallafall, kom till Pontresina just i tid och kunde starta intervjuerna efter en smått försening från Santanders sida. Betade av dem en och en, för att sedan sätta kurs mot nästa filur och intervju.

  • Øystein ”PØLSA” Pettersen intervjuades.

En härlig filur som har humor och stark energi 😀 En rolig intervju som sticker ut lite och han kan tala för sig. Här var det mer att få tyst på han, då jag har en tidsram och medans Santander där man fick krama ur grabbarna orden 😉

  • Parkeringsplats hittad & energin på topp 😀

Efter de intervjuerna var min mission att söka upp nycklarna till lägenheten. Kommer ihåg lite sedan ifjol och minns vägarna. Gick ganska smidigt och tack världen för gps.

Under kvällen hade vi dubbla möten och gick igenom allt som krävdes. Content mötet, alltså bilder/filmer/intervjuer gjordes sist och det skulle bli hektiskt framför..

  • Britta intervjuades.

Rivstartade fredagen med frukost-live sändning hos mitt gamla team SERNEKE och följde upp intervjuer efter det. En av de var Britta som är favorit tippad för helgen.

  • På knacklig tyska intervjuades Smuttna.

Totalt 6 intervjuer på 2 olika språk gjordes i löpet av dagen. Mycket tider att passa och mycket information att hålla reda på. Men tyckte att de flöt på bra och fungerade fint.

  • Plåtade lite under skidtesterna.

Med en tidig start på dagen, så hinner man med mycket och jag hann plåta lite vid Skidtesterna. Inte många åkare här dock, då de bor väldigt utspritt här omkring. Svindyrt att bo här kring St. Moritz och känns nästan som de kostar pengar bara att andas 😊

  • Ute och rekade platser att plåta!

Något disigt men ack så vacker miljö att åka igenom och framförallt plåta i imorgon.

  • In och lämnade intervjuer i TV-vagnen.

Efter ha redigerat och klippt intervjuerna så exporteras dom ut i rätt fortmat för TV. Var i farten förbi vagnen för TV och jag kunde tanka upp samtliga intervjuer. Närmare 20 intervjuer har tankats upp, så nu jäklar har de något att välja mellan alla kanaler där ute i världen som sänder tävlingen 🙂

  • Last race meeting before the race. 

Efter ha lämnat intervjuerna i tv-vagnen så stack jag o hämtade min finska kollega Teemu och det var dags för presskonferens. Jag passade på att ta några bilder där och servade som assistent bakom sändningen.

Jag o Magnus blev sedan kvar där för redigering och fortsatte fram till mötet. Väl hemma sen ett litet lunch-möte och sedan förberedelser resten av kvällen.

Imorgon väntar La Diagonela, kommer bli otroligt hektiskt och utmanande. Spännande och ser ändå fram emot det. Pålagt än mer saker för mig att skapa under dagen, så nu måste jag vika in årorna och samla sömn.

Som ni förstått, så är dagarna maxade och ingen tid för blogg. Hoppas kunna återkoppla under morgondagen ellers blir det på Söndag. Men kan inte lova något!

Bam bam!

T-W

Sista vilan!

  • Var är min bil?

Efter ha redigerat på förmiddagen projektet här + ett som kommer hemifrån, tog jag en promenad för några ärenden. Kikade förbi min bil och tur var väl det, för den var totalt igensnöad och knappt synbar 😀 Den har stått still mindre än 24h och ser ut såhär, det har verkligen vräkt ner snö och Seefeld får bekämpa krafterna. Jag skottade fram min bil och gjorde den redo för smidig avfärd imorgon tidigt.

För imorgon har jag fått klart 4 intervjuer som ska sändas till olika TV-kanaler och av någon anledning gjorde jag det tight för mig vid inbokningarna. Ja, ja det löser sig nog, man får arbeta effektivt 😀

Tyvärr har inte filmen publicerats ännu, hade gärna velat bifogat den här och visat vad jag pysslat med i dagarna. Men, men kanske kommer imorgon och får uppdatera då. Okänt varför ej idag. Vi arbetar på fortsatt, imorgon reser jag kl 07:00, flertal intervjuer, incheckning, förberedelser och möte på kvällen.

En lång och spännande dag helt enkelt, fredag blir fullt ös och lördag likaså. Återkopplar vid tidpunkt: okänt 😉 Men lagt mig nu hyfsat tidigt och försäkrar mig med lite extra vila inför dagarna som komma skall..

Let’s do this thing!

T-W

Busy busy!

  • Vräker ner snö här i Seefeld.

Ja men då var jag tillbaka och lite tid för att uppdatera här. Har verkligen vräkt ner snö här sista dygnet och skulle vilja tippa det närmare 60-80 centimeter. Sedan senaste blogginlägget har jag arbetat med Team Koteng med ett filmprojekt och följt de en vanlig dag mellan tävlingarna.

  • Screenshot: Tore, John & Torleif testar skidor.

Jag mötte upp gänget under Tisdag på morgonen, förklarade min plan och vi satte ganska fort igång direkt efter planen lagts. Jag hängde på till stadion där skidtester låg som första sak att beta av för dagen. Jag sprang runt och filmade olika sekvenser, testade stabiliseringsriggen till max och börjar nu bli riktigt kompis med den. Snön öste ner och väldigt dåligt med färger tyvärr i bilderna, men snöfallet blir en frän effekt i slowmotion och tyckte det blev rätt fräckt.

  • Screenshot: Torleif blev GoPRO-ansvarig.

Efter skidtesterna stack grabbarna iväg på ett pass, så då skickade jag med en GoPRO och de fick fria tyglar. Gillar konceptet med att de får filma själva, det blir genuint och lite mer avslappnat. De härjade på och blev några roliga vinklar och sekvenser som jag använde senare i slutprodukten.

  • Screenshot: Rankad 3:a i totalen just nu.

Schysst sekvens detta, cirkulerar runt Stian, snön faller och mäktigt i slowmotion. En av favoritsekvenserna 😀

  • Screenshot: Mörkare än originalet, intervju med Berdal.

På sen eftermiddagen mötte jag upp gänget i Team Koteng igen och det var dags för intervjuer. Hade lite olika frågor till grabbarna, tankar inför Diagonela och vad som hände i kraschen för Berdal. Synd man inte har fullständig utrustning för intervju med lampor, stativ och dylikt. Men fick ihop en bra rigg med det jag hade och blev nöjd med resultatet.

Dagen idag onsdag har jag redigerat filmen och skickat in till SandraSki Classics. Planerat lite intervjuer för fre-tors som ska bokas in efter lunchen och summerat ihop en plan från alla mejl. Helgen kommer bli hektisk, men efter Kaiser har man erfarenheten och kommer nu kunna gå in med en tuffare approach. Blir även sortering och förberedelser med all utrustning också i löpet av eftermiddagen. Blir bara frukost och sedan åka imorgon, så då är det skönt att ha allt redo!

Försöker återkoppla under torsdag kväll, antagligen sent då vi har möten och förberedelser då fredag är den ”stressiga” dagen 😉

Recharge and go again!

T-W

 

Mellan Måndag!

  • Redigerat lite bilder för Hertz.

Kunde inte riktigt sova ut, blev istället en ganska tidig frukost och sedan iväg på några ärenden. Var iväg till Ski Classics trailern en sväng, handlade och hämtade en laddare som Bob hade glömt. Redigerade lite bilder sen på hotellet för Hertz och kommer plåta lite ytterligare bilder för dom kommande helg.

  • Absolut den senaste skidutrustningen som finns på marknaden.

Hyrde skidutrustning för dagen också, en sådan här dag med strålande väder, miltal med spår och denna otroliga miljö får man inte missa. Med mjuka aluminium stavar, mönstrade skidor och gamla pjäxor gav jag mig ut på äventyr. Caroline som också arbetar på Ski Classics var skidsugen och jag bestämde mig att hänga med. Utrustningen var ju bedrövlig, men bättre än ingenting och jag fick iallafall utrustning.

  • Leuttach skigpropaganda.

Tog bussen bort och hoppade av efter ca 20 min åkning. Direkt på med skidorna och iväg i denna otroligt vackra miljö tillbaka mot Seefeld. Skidorna hade inget fäste och var som att åka med handbromsen i hela tiden. Lite störsamt, men kunde ändå njuta och ack så nöjd nu efteråt.

  • Snodd bild från Caroline, mäktiga vyer längs spåret 🙂

  • Tog en extra lite runda uppe på ”Panorama spåret”

Stakade det mesta, stavarna var som pilbågar när jag tog i och skidorna fräste mot snön. Men formen kändes ändå helt okej och jag orkade trycka på. Då & då lekte jag Kläbo och sprang upp för backarna. Men fick försöka hålla igen med krafterna och spara till den kuperade avslutningen. 3h fick vi ihop i strålande solsken och skavsår i händerna. Kroppen var mör efteråt och endorfinerna stinnade runt i kroppen. Härligt!

  • Time for spa!

Väl på hotellet blev det inte mycket mer än just byta om och ta sig till spa-avdelningen på hotellet. Blev både bastu och pool badande för att mjuka upp kroppen. Efter det följde jag upp med ett telefonmöte med SandraSki Classics, diskuterade lite helgen som varit och vad som komma skall. Ner och äta 4-rätters, följde upp middagen med telefonmöte Team Koteng och sedan förberett utrustning för morgondagens bravader.

Klockan är 22 och jag ska släcka lampan för lite sömn. Trött efter dagen, imorgon väntar lite lugnare men utmanande på andra planer!

På’t igen, o igen, o igen, o ige….

T-W

Äldre inlägg

© 2018 T-W Media

Tema av Anders NorenUpp ↑